Japanfil, inget för japanofil
I söndags tittade jag på japansk tecknad film (och grät, jag får bonuspoäng av tjejerna på jobbet för att jag vågar erkänna att jag har gråtit, men inte för att det berodde på tecknad film), igår diskuterade jag samuraifilmer, idag funderade jag på om jag skulle äta sushi eller ramen, till höger om mig ligger The Second Book of Go och precis till vänster om mitt tangentbord står en burk sushi-plåster, “perfect for cuts, burns, eel stings or other minor boo-boos”. Jag gillar Japan helt enkelt.
Därför har jag givetvis testat den nya Onaka-filen, med smak av grönt te. Vanligtvis gillar jag grönt te och jag tycker även om glassen med smak av grönt te som man bland annat kan få på Helens Sushi. Till och med det väldigt bittra gröna teet med konsistens av nyponsoppa, som serveras under teceremoni är gott. Onaka-filen saknar dock något. Till att börja med smakade det inte så mycket grönt te. Lätt sötad med honung står det på förpackningen, vilket är en understatement. Jag hade hoppats på en riktigt die-hard, grön knarkfil. Chansen att jag kommer köpa den igen är nog liten, speciellt med tanke på att den med oerhört stor sannolikhet kommer att floppa och försvinna snabbare än man hinner säga limited edition lakrits-festis.
Jag verkar inte vara ensam om att vara missnöjd. DASAI tycker att Arla hycklar med japansk kultur.