Jag har hittat en filosof
Via Qritiq (med två q, några i:n, ett r och ett t) hittade jag Ladislaus Horatius blogg Kalla Linjen. Jag var nyfiken på tonen i Qritiqs podsändningar och hade laddat ned introduktionsavsnittet. Det var lite segt i början, men när Richard ringde upp Horatius för att fråga vad kritik var blev det genast mycket mer intressant. Efter ett tag kom de in på schlagerjuryn, musikaler och varför
Andrew Lloyd Webber bör överlämna sin musikalkungatitel till Stephen Sondheim. Då hade jag redan glömt bort att jag lyssnade på en introducerande podsändning för att bara kolla läget och var helt inne i samtalet.
Nyligen var Horatius på bokmässa och för några månader sedan i en parallell verklighet besökte han även Bloggforum. Jag är ganska säker på att min flickvän som var där och såg intervjun tyckte den var bra.
Det vore kul att stiga in i en av hans salonger, den brusfria och välpolerade produkten av hans tänkande, packeterat till en trevlig afton. Även om jag nu har läst om hans jobb som salongskonsulent, vet jag ändå inte vad som händer där. Jag har fått för mig att salonger är mysiga med dämpad belysning, mycket tyg och mjuka väggar som dämpar ljud, en kopp te, en fåtölj åt varje person eller en hel soffa om man har väldigt bred klänning, någon som läser ur en bok, någon som bara håller i en bok, kanske för att det inte finns något bra ställe att lägga den på, lite musik och folk som glittrar och ler.