Magnus Hult har skrivit en fin, pedagogisk artikel om dynamisk programmering där han använder metaprogrammering i Ruby för att skapa sig i en memoizefunktion som äter andra funktioner och spottar ur sig nya mycket snabbare funktioner. Väldigt praktiskt! Guldstjärna ska han ha, men då jag inte har någon, får han istället en programmerare som svär.
Jag får besök av ett nyponsoppefan i helgen och har köpt några liter och en påse mandelbiskvier. Smakar helt ok! Vem kom på det här? Det gamla vanliga? “Lalala, här har du lite mandelbiskvooops… jag tappade dem i nyponsoppan… oh, well, det blir säkert gott”. Är det någon som har listat ut den perfekta ration mellan nyponsoppa och mandelbiskvier? Beskriv gärna med en formel uttryckt i antal mandelbiskvier per liter nyponsoppa. Bonuspoäng om man har med ålder och andra relevanta och irrelevanta variabler och lyckas använda gyllene snittet som en faktor. Gyllene snittet bör inte blandas ihop med den gyllene regeln: den som har guld bestämmer reglerna.
Jag hoppas och antar att den här annonsen inte är riktig, annars har jag ytterligare en anledning att inte gilla Microsoft. Jag anstränger mig ganska hårt för att inte samla. Det tär nämligen på skyddsbeläggningen till själen, som består av sockervadd och opensourceskägg och lätt fattar eld.
Uppdatering: Har precis fått reda på av en säker källa som läst alla Fredrik Lindströms böcker att ovanstående mening innehåller ett syftningsfel. Det är alltså själen som består av sockervadd. Skyddsbeläggningen är vanlig emalj blandat med en deflektorsköld från Star Trek.