Jon Åslund

då hade han varit lättare att förfölja, som i Remington Steele. Jättelätt! Fast på internet. Jag har flera stycken, feeds alltså, eller flöden som är bestämd form av grädde på danska, vispad alltså.

Den här bloggen, i vilken jag skriver väldigt intressanta och tänkvärda inlägg som rör och berör min omvärld, eller kanske omnejd. Hur lång är en nejd på internet idag?

flickr.com/photos/jooon. Där lägger jag upp massvis med bilder på mig och mina nära och kära. Det finns även privata bilder som man bara får se om man är min flickrvän, i teorin.

Jon’s shared items. Google Reader som jag använder för att förfölja andra människor och händelser har en väldigt fiffig funktion för att dela med sig av intressanta inlägg. När jag läser något jag tycker är intressant på något sätt, trycker jag S, och så ploppar det upp här. Det går inte tala om varför det är intressant eller ge mer information om det än det som står, men det är precis så mycket jag orkar bry mig.

del.icio.us/jooon är nästan som Shared Items ovan, fast jag kan dela med mig av länkar som jag har hittat utanför Google Reader. Denna kräver lite mer kraft att använda då jag känner mig smutsig om jag inte renskriver länkens namn och anger minst 5 beskrivande taggar.

Det finns givetvis fler, facebook, jaiku och vi jobbar med attention data på jobbet (I promise), men dessa fyra är nog de bästa för en automatisk granskning av mitt liv.

För er som inte redan har läst alla inlägg i min blogg (inte värt det), läs om skärtorsdagen för tre år sedan:

pink thursday, feet and ice cream

Den var mycket bättre än årets snoriga och hostiga tillställning. Imorgon ska jag åka på konstrunda runt hela Österlen, tjipp och hej!