Jon Åslund

I Stockholm syns affischer som gör reklam för webbsidan allergi.nu. Att göra reklam för webbsidor utanför webben brukar aldrig funka speciellt bra, men jag lyckades lägga denna url på minnet. Förutom björkpollen, är jag nämligen även väldigt allergisk mot flash. Det vore roligt om en sida med namnet allergi.nu skulle framkalla allergiska reaktioner, som för flash oftast artar sig som tokryck.

Jag blev lite missnöjd, då sidan är välkodad. Det finns i och för sig en film, som pedagogiskt beskriver pedagogiskt varför man får pollenallergi. Den är gjord i flash. Trots att det är ett jobbigt format, så är det för tillfället det mest tillgängliga, om man vill visa rörliga bilder och ljud via en webbsida. De flesta har de på sina datorer och det startar oftast utan krångel. Dessutom verkar det ganska lätt att skapa flashprogram. Folk som skapar är bra! Vad jag försöker komma fram till är att något som flash har ett existensberättigande, även om det i de flesta fall passar sällsynt dåligt in på webben.

Det jobbiga är givetvis att det inte finns någon fri implementation av det. Det finns en hel del fria verktyg för att skapa flashfiler, men inget som kan köra dem ordentligt. Några försök har gjorts, bland annat swfdec och gplflash, men jag tror aldrig jag lyckades spela något alls med dem. För några dagar sedan hittade jag Gnash - GNU Flash Player, vilket verkar lovande. Projektet är prioriterat av Free Software Foundation, det verkar vara liv och rörelse bland utvecklarna och det fungerar faktiskt på riktigt. Jag har lyckats att se massvis med jobbiga banners, som de andra fria spelarna inte klarar av. Allergifilmen fungerar dock inte ännu.

Ingen dansmaskin idag, då jag efter ett tips från Magnus ägnade hela kvällen åt ett Railsmöte, anordnat av Peter Marklund. Vi blev lite fler än väntat, ca 20 st, till förra mötet kom tydligen bara 3. Det var allt från nybörjare till de som enbart jobbat med Ruby on Rails sedan det släpptes. Jag är väl egentligen nybörjare, då jag aldrig har gjort någonting med det, men följt utvecklingen av projektet från och till i princip sedan starten.

Peter inledde med ett föredrag om testdriven utveckling. Även om jag påstår mig veta vad det innebär, så gör jag det nog inte i alla fall, för jag programmerar oftast inte på det sättet, tyvärr. Jag känner till de flesta verktyg och hur de fungerar, men det blir sällan att man använder dem fullt ut. Jag har inte riktigt hängt med i Rails de senaste månaderna så jag kände faktiskt inte till Integration Testing, som kom i Rails 1.1. Det var väldigt trevligt. Till skillnad från enhetstestning på en låg nivå, eller program som bara tolkar och interagerar med webbsidor, kan man göra testskript som simulerar dispatchanrop så att det alltså får samma effekt som om någon anropade en url, men även titta under huven hur de påverkar koden. Allt kapslas in i mindre enheter, och vips har du fått ett domänspecifikt testspråk för din webbapplikation.

Marcus Ahnve berättade hur man undviker repetition i sina modeller med hjälp av ett filter som hette ScopedAccess. Det hela påminde om aspektorienterad programmering. Det vanliga sättet att undvika kodrepetition är att skapa en funktion och anropa den istället. Koden blir lite renare, men du anropar ändå den där funktionen överallt. Skriv koden på ett ställe och låt sedan en annan kodsnutt mata in den överallt. Lite läskigt för vissa, kanske förvirrande för andra, men gör koden ren och fin och enklare att underhålla.

Nic Williams, som var mycket rolig att lyssna till, körde live-demo och satte upp en simpel applikation med hjälp av Ajaxscaffold, som är ungefär som de vanliga scaffoldingskripten till Rails, fast lite coolare, det är ju trots allt Ajax. Har man problem som löses med simpla tabeller, så är det helt klart värt att använda. Det går väldigt fort och ser inte så tokigt ut. Dr Nic recommends Ajaxscaffold, it’s good for you!

Martin Kihlgren avslutade med ett föredrag om hur Polly kan äta kakan samtidigt som hon behåller den. I vissa utvecklingsmiljöer stöter man ibland på problem då vissa saker bara inte går att göra som man vill och man måste helt enkelt strunta i att använda massa trevlig och skriva om allt själv, eller strunta i viss funktionalitet. Martin visade hur han hade byggt ut Rails, framförallt ActiveRecord, med plugins, alltså utan att behöva patcha ActiveRecord själv, för att lägga till den funktionalitet han behövde. Det var lite krångligt, men det går att göra.

Det hela var väldigt trevligt. Nästa möte är antagligen någon gång i juni och jag ska försöka gå då också. Kanske hinner läsa boken Rails Recipes tills dess.

Richard Stallman protesterade mot ATI när de höll en föreläsning i byggnaden där han jobbar. Anledningen var att ATI inte vill släppa specifikationer på sina grafikkort. Nvidia, det andra stora företaget som gör grafikkort, släpper inte heller sina specifikationer. Faktum är att jag inte vet något företag som gör det längre. Matrox gjorde det för några år sedan, men slutade. X har fått massa flashigt ögongodis i de senaste versionerna. Dessa kommer snart att bli standardvalet i många Linuxdistributioner. I nuläget kräver de dock ofria drivrutiner för att kunna användas ordentligt.

Så, vilket grafikkort ska jag köpa? Jag har fortfarande inte köpt mig en ny dator, så att jag kan spela Second Life. En av anledningarna är just att jag inte har hittat det uppenbara grafikkortet att köpa.

airlied tar upp samma sak och i en kommentarer nämner någon

Modern cards that have Free software drivers are Intel ‘GMA’ stuff with the 915/954/955 style intel chipsets and R300 ATI drivers (currently very experimental.. they are included with X.org 6.9/7.0 release, but are not compiled by default)

I oktober 2004 frågade Timothy Miller folk på Linux Kernel Mailing List om de ville ha ett fri mjukvaruvänligt grafikkort. Alla blev givetvis glada och Open Graphics Project startades. Det har gått långsamt framåt, men nyligen har de blivit färdiga med schemat för ett grafikkort (för utvecklare, ej slutkonsumenter) som de tänker producera. Jag och många andra ser fram emot resultatet, även om korten kommer att vara dyrare och långsammare än ATIs och Nvidias kort. LugRadio har intervjuat Timothy, som berättar lite om hur ett fri hårdvaruprojekt går till.

Regeringen vill göra en översyn av personuppgiftslagen:

Behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, t.ex. löpande text och enstaka ljud- och bildupptagningar, ska undantas från de flesta av personuppgiftslagens detaljerade hanteringsregler. Sådan behandling ska vara tilllåten utan andra restriktioner än att den registrerades personliga integritet inte får kränkas.

Jag har inte orkat läsa igenom hela förslaget, men jag tror att detta skulle underlätta väldigt mycket för fotografer som tar kort på människor.

Idag kan du råka bryta mot PUL även om du tar kort på t.ex. “en gata full med folk”. Det är nästan alltid någons ansikte som är synligt och man kan säkert härleda andra personuppgifter genom att studera bilden. Du måste alltså springa ikapp och fråga alla som möjligtvis var synliga om lov, eller inte lägga upp bilden på din personliga hemsida. Man kan komma runt det genom att skaffa utgivningsbevis hos Radio och TV-verket och bli grundlagsskyddad massmedia, men det är ganska jobbigt samt ställer en del nya krav, något som man ville undvika till att börja med.

Ibland frågar jag innan jag tar kort på någon jag inte känner, eller så godtar jag till exempel att någon posar och vill bli fotograferad som ett ja. Överlag är jag dock dålig på att fråga om lov. Det har hänt några gånger att folk blivit sura och vill att jag ska ta bort någon bild, vilket jag gör. Hittills har jag inte känt något behov av att vilja ha kvar en bild som någon vill ta bort.

Det gick dåligt för Mozilla, men bättre för Mono i Googles Summer of Code-projekt förra sommaren. Vi fick bland annat se Diva, ett mycket trevligt videoredigeringsprogram, trots att det fortfarande hänger sig när man ska göra vissa saker, därav ingen utlovad video ännu.

Anledningen att jag nämner det här är mest för att jag ville dela med mig den klockrena slogan som Google använde internt för sitt projekt:

Flip bits, not burgers!

Fyra ord som talar om så mycket. Den borde bli officiell om det gör ett liknande försök nästa år.

Uppdatering: Jepp, det gör de

Jag spelar nästan ingenting jämfört med mina datorspelande kompisar. Det blir lite dansspel, eller nu senast ett pusselspel. Den största anledningen är att det helt enkelt inte finns spel som intresserar mig. I snart över ett år har jag sneglat lite på Second Life, som består av en 3D-värld som spelarna själva bygger och programmerar, inte helt olik Metaverse från boken Snowcrash.

Spelet är varken fritt eller gratis, även om du med ett gratiskonto kan vandra omkring i världen utan att kunna bygga egna saker. Sedan några månader finns en Linuxversion och Windowsversionen sägs även fungera under Wine. Mitt grafikkort visade sig dock vara för långsamt, så jag kan ändå inte spela det, trots att jag nu är väldigt sugen. Anledningen är den underbara berättelsen om professorn och fjärilen, konsten att bygga en solförmörkelseupplevelse.

En kram och lite bonusångest på en blodapelsin

Om ni besöker sidan någon gång under 5 april och undrar varför sidan ser så kal ut, så beror det på:

Southparkuppdatering 6 april 00:55 (det är fortfarande 5 april lite till väster):

1. Drop underpants
2. ???
3. Profit!

Jag läste just i debian-legal att någon rekommenderade den skotska varianten av en Creative Commons-licensen för att skotsk lag verkar kräva ett enkelt språk (vilken fin och nyskapande tanke). Efter att ha letat runt lite verkar det som att en Creative Commons-licens i Skottland räknas som ett kontrakt, som enligt någon lag måste ha ett enkelt språk. Den är fortfarande rätt jobbig att läsa, men det är märkbart tydligare.

Plain Scottish
Unplain English

Förnyat hopp för mänskligheten, oh yeah!

Internet Explorer i Linux med hjälp av Wine. Jätteläskigt, men det fungerade faktiskt. Dock dog installationsprogrammet med Wine 0.9.9 och ville bara installera ordentligt i 0.9.10.

Diva släpps snart i version 0.0.1. Diva är en filmredigerare som är gjord i Mono och var en del av Googles Summer of Code. Den har i flera månader ingått i projektet “Jon väntar på att andra människor gör bra program åt honom” och all nedlagd tid bär snart frukt. Jag håller på att tanka hem källkoden för att se om jag kan få igång det, men Novells subversionserver verkar för tillfället överbelastad så det går väldigt långsamt. För att se hur enkelt och kapabelt programmet är har jag tänkt att göra mig ett häftigt bildspel med foton som jag har tagit med lite techno i bakgrunden. Får se hur det går.

Kolla in filmerna och skärmdumparna så länge.