Jon Åslund

Igår begav jag mig till SF-Bokhandeln för att träffa folk från Uppcon och passade även på att inhandla Ursula K. Le Guins Earthsea-böcker. Jag kände ett mystiskt behov av att läsa dem innan Studio Ghiblis nya film Tales from Earthsea släpps.

Det var kul att träffa arrangörerna, ett väldigt trevligt gäng, som alldeles säkert kommer att lyckas med ett bra konvent. Jag hade även med mig kameran och min nya blixt och tog några bilder. Det är svårt att lyckas med det klassiska tricket att få bra ljus genom att valla blixten i taket om det är jättehögt och dessutom fullt med speglar.

En drömmande snettupptillhögercon-blick

Jag försöker lista ut vad jag ska köpa för dator, men har dålig koll på vad som finns idag. I och med att jag är hip och web 2.0 och bara läser bloggar och inte hänger på Sweclockers så känner jag nästan bara till Apples nya maskiner. Jag vet dock vad jag vill kunna göra.

• Jag vill kunna spela upp högupplöst film (och eventuellt tv-spel) på min platta tv/projektor, som jag i och för sig inte har (ännu) och lyssna på musik.
• Jag vill kunna arbeta med bilder, filmer, skriva program, blogginlägg, läsa e-post, surfa på webben, chatta.
• Jag vill inte att mina viktiga filer plötsligt försvinner.
• Jag vill kunna göra ovanstående saker ordentligt även när jag inte är hemma.
• Jag vill att allt ska vara så tyst som möjligt.
• Vissa saker är så viktiga att jag vill kunna göra dem när och var som helst.

Det jag har kommit fram till är att jag behöver 3-5 datorer. En server som framförallt behöver massvis med disk för att få utrymme och samtidigt redundans via RAID, hård- eller mjukvaru. Den får även agera allmän konstant uppkoppling för webbserver, irc-sessioner etc. samt även agera router och trådlös accesspunkt åt det interna nätverket. Då diskar är mekaniska är de väldigt svåra att få tyst så den här får gärna stå i en (luftig) garderob. Finns det bra och billiga lösningar med externa disklådor, extern SATA, USB 2.0 hispeed, eller firewire? Helst skulle jag vilja förvandla en garderob till ett lättdriftat serverrack, även om det kanske skulle vara att överdriva lite.

Om jag inte kan dra tillräckligt långa skärm och ljudsladdar från garderoben till skärmen och ljudanläggningen behöver jag en mediadator som kan spela musik och film. Mac mini verkar ganska trevlig, men frågan är om den är tillräckligt kraftfull (h264-enkodad video i upplösningen 1920×1080, 24 bilder per sekund vore trevligt att kunna spela), och hur lång tid det tar för att få hårdvarustöd via fria drivrutiner. Den är dessutom ganska dyr för dess funktioner, även om formen är trevlig och tämligen unik. En Xbox 360 kanske skulle fungera, efter att de har knäckt den tillräckligt, men jag vet inte hur tyst den är. De vanliga Xboxar jag har hört är inte det. Nintendo Revolution verkar bli tjusig, även om den inte blir högupplöst.

Om jag inte kan dra en tillräckligt lång skärm och USB-sladd från garderoben till skrivbordet, behöver jag även en dator till skrivbordet. En tunn nätverksklient fungerar nog inte. Den behöver inte alls vara kraftfull nog att spela de senaste datorspelen, då jag aldrig spelar någonting. Det kraftfullaste idag, men ändå helt tyst räcker definitivt. En iMac skulle nog också funka. Redundant diskutrymme kan tas från servern även om jag hatar NFS (NFS hatar mig också så det är ömsesidigt). Hur långa skärm- och USB-sladdar kan man ha? Jag skulle nog klara mig med 6 meter.

Det vore häftigt om man bara behövde en stationär superdator i hemmet, inte helt olikt min vision om Das Hauscomputer som jag höll föredrag om på en tyskalektion för ca 8 år sedan. Det som talar för mer än en stationär dator är bland annat att man kan experimentera med ny hårdvara utan att behöva vara rädd för att sänka en server man vill hålla vid liv så länge som möjligt. Det går alltid att experimentera med mjukvara i en virtuell maskin, men hårdvara är svårare.

För att kunna jobba/leka var som helst krävs en bärbar dator. Är sugen på en ny iBook (som antagligen kommer heta MacBook, alltså ingen Pro), men de ser ut att bli ganska dyra de också. I princip vad som helst som är i och för sig bättre än den ca 6 år gamla bärbara datorn jag har nu är bättre.

Till sist behövs en liten pryl som kanske kan kombineras med mobiltelefon för att kunna leka överallt. Andreas har en Nokia 770, som verkar intressant, men jag har aldrig testat någon, så jag vet inte hur de är. Jag har tidigare haft en Palm III och senare en Handspring Visor Platinum, tillsammans med VisorPhone, som förvandlade min Visor till en mobiltelefon, dvs. föregångaren till Treo. Något liknande fungerar, fast modernare, och gärna med Linux. Absolut krav är bra trådlösa uppkopplingsmöjligheter. Snabb wifi när man är i stadsdjungeln och långsam mobiltelefoniförbindelse när man är i skogsdjungeln. En liten pryl som ser ut att vara väldigt rolig är Nintendo DS, men den saknar än så länge för mycket för att kunna göra det jag vill.

Om det gick att köpa en $100 laptop, skulle jag köpt en på en gång.

Anledningen till att jag skriver det här är givetvis att jag undrar vad ni har för prylar för att lösa era behov, som antagligen inte är samma som mina, men lär sammanfalla en hel del. Jag tycker det är även det är kul att se hur Apples uppsättning datorer täcker mina behov, även om det kanske är en synvilla. Hade t.ex. Apple haft den ultimata lösningen för tunna klienter kanske jag hade velat ha en sådan.

Magnus Hult har skrivit en fin, pedagogisk artikel om dynamisk programmering där han använder metaprogrammering i Ruby för att skapa sig i en memoizefunktion som äter andra funktioner och spottar ur sig nya mycket snabbare funktioner. Väldigt praktiskt! Guldstjärna ska han ha, men då jag inte har någon, får han istället en programmerare som svär.

Medan jag väntar på ett soffbord som jag har beställt så ångrar jag lite att jag inte köpte ett Rubiks kubsoffbord istället.

Fans av manga, anime, cosplay, ddr och annan japansk populärkultur vallfärdar ifrån hela Sverige till Uppsala för att träffa likasinnade under Uppcon, ett konvent som äger rum några gånger per år. Jag har aldrig haft tid eller så har jag kommit på det för sent och inte hunnit. Nu när jag har fått nästan 70 dagars förvarning så borde verkligen hinna att planera in Uppcon 06, den 7-9 april. Lika bra att blogga om det så att jag inte glömmer.

Själv har jag bara varit på en liknande tillställning tidigare. Nekketsu Shuukai Zero 3, en sval augustihelg i Tumba. Det låg regn i luften, jag bar gröna kaninöron, vi såg på film i biografen, dansade gundamdansen och spelade sten, sax, påse och gul plasthammare. Stämningen var på topp.

En (upp)conordlista

Manga

Japanska tecknade serier. Själv läser jag nästan aldrig serietidningar även om jag har några liggandes hemma. Helst vill jag läsa dem på japanska, men i och med att jag fortfarande är så dålig på det, så fattar jag nästan ingenting. På konvent som Uppcon brukar det även finnas mangatävlingar, för de som vill rita tjusiga bilder att visa upp och sedan bli ägda av Nelson, vilket säkerligen är en trevlig upplevelse då han är en mycket sympatisk människa.

Själv är jag chanslös. Här är en bild som jag har ritat (genom att rita av en annan bild) med musen i Linux vanliga ritprogram.

Bilden föreställer Mamimi från min favoritserie FLCL som är alldeles bestört över att en främmande tjej precis precis kört över hennes ersättningspojkvän med en vespa och sedan försöker göra mun mot mun-metoden på honom.

Anime

Japansk tecknad film, som det på konvent brukar visas en hel uppsjö av. På Nekketsu var det nästan bara saker som jag inte hade sett, trots att mina icke-anime-tittande vänner och även jag själv tycker att jag tittar på tok för mycket. Då Uppcon spänner flera dagar hinner man dessutom beta av en hel serie. Det ser ut som att de bland annat tänker visa den utmärkta serien Saikano, som handlar om en tjej som egentligen är ett massförstörelsevapen. Fantastiskt!

Cosplay

Uttalas kåsspuläää på japanska, förkortning för costume play, alltså dräktlek på svenska. Folk kommer utklädda till karaktärer från manga och anime i dräkter som de har sytt, tejpat, svetsat, täljt alldeles själva. Man får ofta se alltifrån löjliga till helt fantastiska dräkter. Även om tjejerna är flest i cosplayvärlden, så är det mycket mer killar än vad folk tror. Vanligtvis följer de mönstret och klär ut sig till coola krigare, men de finns även killar som klär ut sig till tjejer (varning, ögonen kan spontant börja blöda när man kollar på bilden). Själv orkar jag inte göra en dräkt, men det är alltid kul att ta kort på de som leker. De här människorna älskar att posa framför kameran.

Mina nya cosplayidol heter Lisa.

Hon är både ninja och krigare samt hett eftertraktad bland alla svettiga manganördar.

DDR

DDR står för Dance Dance Revolution och är namnet på Konamis dansspel i hela världen utom Europa, där det antagligen förknippas allt för väl med Östtyskland och istället marknadsförs under namnet Dancing Stage. Det går ut på att trampa på pilar i takt till musik och de mönster av pilar som visas på skärmen. De svåraste nivåerna är oerhört krävande och det finns ingen som klarar att spela dem utan att ta paus då och då. Det är ingen slump att alla vi som spelar DDR är svettiga manganördar. På konvent som Uppcon brukar det även finnas tävlingar, för de som vill spela DDR och sedan bli ägda av Kasper. Det är ok, han är också väldigt snäll!

Kasper (till höger) utklassar någon på Surbrunnsgatan.

Den senaste tiden har jag börjat dricka väldigt mycket te. Det har ingenting att göra med att även Richard Stallman gillar te.

Bilden är tagen av Davyd, som har varit på Linuxkonferens och träffat både Richard Stallman och Miguel de Icaza.

Jag har länge velat ha en Richard Stallman Action Figure, men nu tror jag att jag ska göra en sån här istället som jag kan ha och vifta med, när jag går på konferens eller på stan.

Jag tycker om människor som helt utan att de vet om det, går omkring och gör mig glad. Tack ska ni ha! Idag vill jag tacka

en tjej i röd hatt,

en liten flicka och en ännu mindre pojke

och givetvis Jeff Laitila som fotograferade dem, även om han redan vet att han gör mig glad.

Som några av er som läser min blogg via webben har märkt, har jag bytt bild längst upp. Istället för den vanliga blå tonade bilden från Wordpress vanliga tema Kubrick, syns istället en liknande blå himmel med lite hustak. Jag tog bilden i september.

Bytet gjordes direkt efter jag kom hem från Bloggforum i lördags. Jag visste att jag skulle få lite mer besökare än normalt, som skulle komma hit och ville att folk skulle känna igen min blogg. Jag har fortfarande ingen bild på mig själv, så det är inte lätt att koppla blogg till ansikte, om man inte är väldigt bra på att koppla namn till ansikte och speciellt lade märke till mitt namn. Bilder finns, bara man vet var man ska leta (Tigger, poserar med glass, jag och min lägenhet, Lykke, Di Leva-koncert).

Redan nu, har jag märkt, är det märkbart lättare att känna igen min blogg om man råkar komma hit flera gånger av en slump. “Just det, det är den här med hustaken, den suger ju hårt”. Jag har i och för sig förut fått några kommentarer som “Just det, du kör väl Wordpress vanliga tema?”, så några har faktiskt kommit ihåg den då också.

Jag gillar egentligen inte Green Day tillräckligt mycket för att bry mig om deras senaste skiva American Idiot, men Dean Grays American Edit är kul. Får se om det blir liv och rörelse på nätet kring den här remixskivan. Den känns rätt i tiden, även om musiken som blandas ihop är ganska gammal. Att den dessutom har en Dr Who-låt skadar inte.

Förutom att gå på intressanta föredrag, träffade jag massvis med roliga och glada människor som jag skrattade och pratade med. Det var ingen där som jag kände speciellt väl, men några hade jag träffat förut, och andra kände jag igen, då jag hade läst deras blogg. Det kändes lite underligt ibland, när man gick fram till någon, skakade hand och sa “Hej, jag heter Jon, och jag läser din blogg”. Annars var det bara sätta sig ned på valfritt ställe bredvid några och börja prata. Det var en trevlig stämning och alla var glada hela tiden. Det var nästan så att jag saknade den hetska debatten, som ibland uppkommer i kommentarerna i olika bloggar. De arga bloggarna kanske stannade hemma.

Av de namnen som jag hade sett på listan över de som skulle komma, såg jag mest fram emot att träffa Karolina Lassbo. Hon var lika fabulous som hon är i sin blogg.

Jag frågade henne vilken typ av batterier hon äter till frukost, i och med att hon är så produktiv och skriver så bra, men hemligheten verkar vara att hon går omkring och klurar på vad hon ska skriva lite då och då ungefär som jag, men när hon väl sätter sig ned framför datorn så bara flödar allt ut genom fingrarna.

Under lunchpausen träffade jag på Patrik Wallström, som precis som Per Gudmunsson fick personifiera bloggdöden, då de började blogga så tidigt att de redan har lagt ned bloggandet. Det blev mycket snack om fri mjukvara givetvis, men även om gott ris. Om Patrik skulle börja blogga igen, skulle han kunna bli Sveriges främsta risbloggare.

På väg tillbaks från lunchen såg jag att någon hade lekt lite med en text på buss 42, som stod parkerad precis vid ingången till JMK, där bloggforum hölls.

Pusslink, det sociala nätverket som för människor samman. Socialt objekt: Stockholm.

Efter föredragen gick flera av oss till elverket. Jag pratade kort med Rasmus Fleischer, någon som hette Andie, coola morsan, Johnny (stationsvakt), och fullt med folk som jag inte kommer ihåg vilka det var. De jag pratade mest med var Jenny, David från Månhus beta, Mats, Angela, Steffanie, Håkan (hakke) och Håkan Kjellerstrand.

Angela

Mats

Steffanie

Jenny

På thairestaurangen som vi gick till efter ett tag, blev det uppenbart att det är svårt att förmedla känslor via de normala bloggverktygen. Steffanie skulle till exempel aldrig kunnat beskriva hur en livrädd orkidé ser ut om jag inte hade sett henne framföra det. Video eller om man ska kalla det vlogging kanske är framtiden i allafall. När vi kom tillbaka stod jag mest och pratade med Håkan Kjellerstrand, om reguljära uttryck, roliga programspråk och intressanta datalogiska problem. Det visade sig att vi hade väldigt lika intressen. Bara det att det finns en annan svensk bloggare som följer utveckligen av Perl 6 var kul att höra.

Håkan Kjellerstrand

Under dagen hade det kommit en hel del snö, men det var bara slaskigt och blött, så jag fick inte användning av isskrapan förrän jag kom hem. När jag väl använde den på riktigt insåg jag att den kanske var tänkt som isbrytare och inte isskrapa. Det borde Microsoft erbjuda även i sina chatprogram, menyn Isbrytare med valen Vilket jäkla väder vi har fått, Har du sett «ny film» och «slumpa fram en rolig länk och smiley».

Bryter bort lite is för att komma åt den goda glassen

Förutom i mitt bildgalleri kan man hitta bilderna på flickr, där man även kan kommentera dem, eller hitta andra som också lagt upp bilder med taggen bloggforum3.