Jon Åslund

Rails 1.0 har precis släppts. De har även passat på att snygga upp sin webbsida http://www.rubyonrails.org/. Catalyst - min favorit inom webbutvecklingsramverk - har inte lika snygg webbsida.

Det otroligt korkade lagförslaget om datalagring röstades igenom idag. Har svårt att bestämma mig vad jag ska skriva om det då det hela är så bisarrt konstigt. Rasmus har skrivit lite, samt Oscar.

Man vill stoppa “allvarlig” brottslighet. Med allvarlig menas definitivt att spränga tåg i Madrid eller bomber på bussar och i tunnelbanor i London, men det är lite oklart hur långt ned gränsen för allvarlig ska gå. I artikeln står det grova brott, de som ger minst 2 års fängelse. För att bevisa att någon har pysslat med allvarlig brottslighet hjälper det för polisen om de i efterhand kan spåra vem som pratade med vem, när och på vilket sätt de pratade med varandra. Så här långt är det inte så konstigt. Alltså, det är säkert sant. Polisen skulle säkert bli hjälpta av det, om det nu gick att få tag på. Det är nämligen hur lätt som helst att komma runt. Den som förstår hur internet fungerar inser genast att de som skrev förslaget inte förstår det.

Allt är tillräckligt löst formulerat för att kunna utökas med olika typer av kommunikation i framtiden, men nu står det bara telefoni, internetuppkoppling och e-post. Det räcker alltså att använda till exempel hotmail så kommer de läskiga terroristerna runt problemet. Ska det uttökas med webbtrafik då? Ok, jag surfar in på en annan port? Ska routrar försöka sniffa trafik och lista ut vad för slags trafik det är oberoende av port? Vad händer om man tunnlar trafik så att bara ändpunkterna vet vad det är för typ av trafik? Ska man utöka lagen att spara all trafik? Det blir väldigt mycket data. För att kunna kontrollera allt det här måste man begränsa nästan all användning av Internet. Jag tror inte så många skulle gå med på det. En annan sak som måste bort om lagen ska kunna följas är till exempel anonyma kontantkort till mobiltelefoner.

En bra summering av läget hittade jag i en kommentar på slashdot.

Det här är en lag som inte kommer hjälpa polisen att spåra allvarlig brottslighet ett enda dugg, men det innebär sjukt mycket mer jobb för alla som måste kunna hantera all data.

Marc Fleury skriver angående att Sun ska släppa all sin mjukvara som fri (som i CDDL antagligen) mjukvara:

As Charles noticed Jonathan Schwartz, SUN’s COO, must have mentioned JBoss 10 times as the proof point of why the business model was working.

Nu tar jag något som redan är taget ur sitt sammanhang ur sitt sammanhang, men att nämna ett enda företag som bevis för att en affärsmodell fungerar låter som ett ganska dåligt bevis. Ok, det är uppenbarligen ett bevis på att den över huvud taget fungerar för någon, men inte att den skulle fungera för alla. Jag tror också på fri mjukvara, fast mer på det sättet som Mark Shuttleworth tror på fri mjukvara; kvalitet som bara blir bättre och aldrig dör ut kommer till slut slå ut det som inte är fritt, mest på grund av hur den gamla affärsmodellen fungerar, inte på grund av att den nya är speciellt mycket bättre. Den gamla fungerar som bekant inte för de som måste konkurrera mot produkter som inte kostar något. För att det inte ska råda vanlig men-tänk-på-kringkostnaderna-förvirring menar jag givetvis alla kringkostnader kring fri mjukvara, att lära sig systemen, etc.

Om man jämför två produkter, en som har en licenskostnad och ett fritt alternativ, och ställer sig frågan “Vad är bäst för mig?” så börjar man räkna kringkostnaderna och får två fina staplar som ingen kan enas om och sedan väljer man ett av alternativen och talar om för alla hur bra man är för att man valde just det man valde. Det är väldigt svårt att se vad som kostar minst för alla, genom att se på enstaka fall.

Skulle man slå ut frågan på alla som faktiskt använder systemen, inte de som är i valet och kvalet, så ser det annorlunda ut. 100 nöjda kunder använder produkt A som kostar massvis med pengar i licens och har massvis med kringkostnader, som gör att licenskostnaderna är marginella. 100 nöjda personer använder produkt B som inte kostar något i licens, men som har minst lika mycket kringkostnader som produkt A. Än så länge ser det jämnt ut. Dock ska man inte glömma de 10000 som använder produkt B, fast bara lite sporadiskt och som inte har lika mycket kringkostnader. Vad är snittkostnaden för produkt A och vad är snittkostnaden för produkt B? Även om vi låtsas att 10000 personer köper produkt A för att bara använda den sporadiskt och det inte medför några riktiga kringkostnader, så vinner även där B på grund av att licenskostnaden nu märks.

Nu frågar sig kanske någon, vem är det som tjänar på det hela om B vinner? De som gör A får inte in några pengar och går under. De som gör B får inte heller in några pengar, då de inte samlar in några licenskostnader. Det bryr sig dock inte de som vill använda produkt B om. De är nöjda och glada ändå. De har vunnit. Vissa som gör fri mjukvara tjänar på det, men de tillhör en minoritet. Varför gör de andra det då? Svaret kan komma som en chock för vissa, men för mig är det ganska uppenbart:

Pengar betyder inte allt.

På företaget där jag jobbar, känns det ibland som att jag är en av de få med den inställningen. Vi ägs av ett stort amerikanskt företag, och känslan jag får från det hållet och alla andra gigantiska företag är att de inte vet vad det innebär, eller rättare sagt det finns inte i ett stort företags begreppsvärld. Det behövs i och för sig inte heller för just oss. Vi är inget företag som säljer saker som går att kopiera lika enkelt som ettor och nollor, och om någon skulle ha den inställningen som bestämmer, skulle antagligen inte företaget överleva.

På grund av några få ruttna äpplen som jag, som inte bryr sig om pengar och gärna släpper fri mjukvara, förstör vi nu för alla så att massvis med stora mjukvaruföretag riskerar att förlora sin storhet. De förstår inte varför vi gör det vi gör, ungefär lika lite som vi inte förstår varför de gör som de gör. De som förstår att vi gör det, kan dock överleva vårt sabotage.

Jag tror inte Sun har bytt inställning och anammat den nya, fina affärsmodellen som ingen riktigt vet hur den fungerar. Däremot har de insett att de måste kunna konkurrera på lika villkor, annars kommer de inte kunna behålla sin ställning. De får lista ut hur det hela ska gå ihop på vägen mot den skäggiga fri mjukvara-utopin som alla andra. Själv bryr jag mig inte att ingen har listat ut ett uppenbart sätt att tjäna pengar på fri mjukvara. Jag bryr mig inte heller om att andra har svårt att konkurrera mot fri mjukvara. Det är deras problem.

Hej Tomten, här är min önskelista (i HTML):

• Musik med trubadurerna Tor och David i ett bättre format än kassettband (cd, ogg, mp3, you name it, unless it’s called BASF). Samlingen får gärna innehålla låten Bengt har fått en drake.
• En spegel som avspeglar en parallell verklighet
• Samba 4
• Ett sätt att stoppa tiden, för alla utom jag givetvis, alternativt ett sätt att spola tillbaka den, eller om det inte går, bara en mänsklig dygnsrytm
• En Cobalt Flux
• Nya gardiner
• En japan, mina tyskar har blivit lite slitna
• Mentometerknapp
• En vattentät metod för att enkelt kunna hyperlänka i tal
• Färgglada och galna fans som hoppar oregelbundet
• Heart of the Alien - uppföljaren till Another World
• … plus allt som jag har glömt att skriva ned

Jag funderade långt och länge om jag skulle skriva en julkalender i år, men jag insåg att jag inte kommer att hinna. Istället tänker jag orera oregelbundet på irc. Starta ett irc-program, logga in på Chatsociety (/server irc.chatsociety.net), gå in i kanalen #jonsjulkalender (/join #jonsjulkalender).

Det är mycket tystare utomhus nu när det är snö. Idag var det lite isigare och slaskigare, men igår kändes varenda gata helt ljudisolerad när jag gick hem, vilket var en skön känsla. Jag har blivit mycket känsligare för ljud det senaste halvåret även om jag alltid har eftersträvat tystnad. När jag till exempel köpte min dator, som nu är så gammal att mina vänner skrattar åt mig, betalade jag ca 2000kr extra för att få en stabil låda (som inte vibrerar), med ljudisolerande mattor, tyst (men kraftfullt) nätaggregat, tyst cpu-fläkt som dessutom kan gå på lägsta varv då processorn är sval, tystaste hårddisken, moderkort och grafikkort utan fläkt.

Hur jag än gör når jag dock aldrig den där perfekta tystnaden längre, då man inser att allt verkligen är helt tyst. Jag kanske aldrig har uppnått den tidigare. Antagligen för att det inte är någonting man behövt bry sig om. Har det varit tillräckligt tyst, har man bara accepterat det. Just nu stör jag mig dock på att det aldrig är tyst. För några månader sedan, kanske två eller tre har jag börjat höra ett pipande ljud. Jag tänker inte på det så mycket på dagen, men det hörs när allt utanför är helt tyst, till exempel när jag ska gå och lägga mig. Förra veckan var jag hos örondoktorn som efter några tester sa att jag har perfekt hörsel och att pipet antagligen är så kallad stressrelaterad tinnitus, något som inte är helt ovanligt, fanns ändå väldigt jobbigt, då man inte kan göra något åt det. Det försvinner “antagligen” av sig självt.

Det kanske inte hjälper att jag har jobbat 12 respektive 10 timmar de senaste dagarna och att det antagligen kommer bli mycket mer nästa vecka.

Internetmänniska som jag är hittade jag givetvis Tinnituswebben, ett forum där folk med tinnitus samlas. Istället för att samlas kring ett gemensamt intresse likt DDR Sverige, så samlas man kring ett gemensamt symptom. Låter inte lika roligt, men jag kanske kommer gå in där ibland. Om min tinnitus beror på stress känns det i och för sig som att jag kan stressa upp mig ännu mer på grund av läskigheter man kan läsa där om folk som har mycket kraftigare pip än vad jag har.

Jeff på Sushicam visar hur hans bilder ser ut före och efter en omgång i Photoshop. Själv tar jag nästan aldrig bilder i råformat som Jeff gör, men jag känner att jag skulle vilja börja göra det. Jag sitter ändå och petar med nästan alla bilder jag tar i allafall, och då hade det varit bättre att ha dem i råformat från början. Problemet är att det inte finns något bra fritt program till Linux. Gimp med sina rådataplugin löser de flesta problemen, men det är ganska otympligt. Ett program som inte är fritt (eller gratis, vilket är tämligen irrelevant då jag gärna skulle betala för ett bra, fritt program), men som jag har hört mycket bra om är Bibble. Camera Hobby har en bra recension av Bibble.

När jag började på KTH blev jag imponerad av hela infrastrukturen kring Kerberos. Det fungerade väldigt bra. Man loggar in en gång, sedan använder man den biljett man får för att autentisera sig mot tjänster som e-post och filsystem. Jag har ingen riktig koll på hur systemgruppen administrerar alla användare, men det görs i allafall centralt. Ska man göra samma sak med ett eget litet linuxnätverk krävs det en hel del mekande. Det verkar till exempel ganska krångligt att sätta upp en LDAP-server ordentligt där man har alla användare, och vill man replikera den datan så blir det ännu svårare. Det är möjligt att det är lättare med den nyligt släppta Fedora Directory Server (gamla Netscape directory server, släppt under GPL), men jag har inte sett någon enkel guide hur det ska gå till.

Sedan Windows 2000 har Windows-världen haft samma infrastruktur genom Active Directory, som använder öppna standarder som Kerberos, DNS och LDAP. Hela paketet Active Directory verkar dock mycket enklare att förstå och administrera än om man ska sätta upp allt själv i Linux, även om alla delar finns. Dessutom, när man väl har lyckats så kan man ändå inte riktigt ersätta Active Directory på grund av att den beter sig lite annorlunda.

Här kommer Samba 4 in. Ta alla delar, integrera dem och se till att vara kompatibel med Active Directory. Igår läste jag lite om Samba 4 och kom fram till att det är på god väg, men inte riktigt färdigt. Det använder sig av Heimdal för Kerberos. Källkoden är dock importerad i källkodsträdet, men målet är att kunna använda externa Heimdal-bibliotek, så att de slipper integrera säkerhetsfixar som Heimdal-folket har bra koll på. Istället för använda OpenLDAP används en helt egen LDAP-server. Att bara bygga en frontend till OpenLDAP var svårt, när målet var att var kompatibelt med Active Directory och till exempel kunna hantera dess replikering.

I projektet ingår även ett webbaserat admingränssnitt som heter SWAT2. Förhoppningsvis kommer man kunna administrera allt här på ett enkelt och intuitivt sätt. Rent utseendemässigt använder det sig av qooxdoo - ett javascriptwidgetbibliotek som verkar väldigt avancerat.

Jag har ännu bara läst om allt och inte testat något själv. På devel.samba.org hittar man information om hur man installerar Samba 4. Då de inte har släppt någon version ännu (även om det pratas om en preview release), måste man checka ut från subversion-arkivet. På news.samba.org hittar man allmänna nyheter om Samba, på Andrew Tridgells hemsida och Andrew Bartletts hemsida hittar man lite presentationer, artiklar och rapporter de har skrivit om Samba 4, och diskussioner om utvecklingen kan man följa på sändlistan samba-technical.

Mareen bjöd hem några väninnor på godis i helgen. Efter att ha sett bilderna (och fallit baklänges) insåg jag att det var ett tag sedan jag gick till tandläkaren.

Sissi stöder kampanjen Hitta Jon en trevlig lägenhet. Från inlägget låter det som att jag är en väldigt kräsen person som bara kan tänka mig att bo i Vasastan eller på Kungsholmen. Det är inte helt riktigt. Kan mycket väl tänka mig Södermalm. Det är i och för sig inte riktigt heller sant. Jag föredrar innerstan framför Alby eller Kårsta, men nästa vecka ska jag på en visning i Solna. Enligt Karolina Lassbo verkar Bromma inte helt fel heller för sådana godis- och kycklingätande rymdoffer som jag.